Minnen från smalspåret

Lars Elmekes minnen

Vetlanda Missionsförsamling bedrev från början av 1900-talet fram till 1980 söndagsskola i Alsborgs skola, Flugeby. Under en följd av år, fram till 1950-talet, avslutades verksamhetsåret med ett söndagsskoltåg till Brunnsparken i Holsby. Tåget utgick från Vetlanda, och vid Flugeby station kunde ända upp emot ett fyrtiotal barn stå och med stor spänning och förväntan invänta tågvagnarna dragna av ett frustande ånglokomotiv. Efter att ha släppt av barnen vid den lilla anhalten vid Brunnsparken fortsatte tåget till Holsbybrunns station, där det vände, för att senare på eftermiddagen föra barnen tillbaka till Flugeby och Vetlanda efter en lyckad söndagsskolfest.

Sven Erik Engströms minne från smalspåret i Alseda

Jag har ett minne från början av 1950-talet, då jag arbetade här i Alseda på Träförädlingens hyvleri. Träförädlingen låg strax intill järnvägen. Jag skulle gå ut och hämta virke då det kom ett ångloksdraget tåg med vagnar och på den öppna delen i slutet på sista vagnen stod en herre och rökte pipa. Efter tåget hade fyllt på kol och vatten startade det med sitt "puffande" såg jag att herrn tappade sin pipa och att han inte kunde ta upp den eftersom tåget hade startat. Jag sprang dit så fort jag kunde fick tag i pipan sedan var det att springa ifatt tåget medan "puffandet" ökade allt mer. Till slut efter ett 100-tals meter hade jag hunnit ifatt tåget och herrn kunde få sin pipa. Nästa dag stod det i Vetlanda-Posten om ynglingen som sprang ifatt tåget med rubriken "Något för GIF" (Fotbollsklubb i Vetlanda). Det var så att herrn som tappat pipan var reporter för Vetlanda-Posten.

Göran Ljungströms minne från godståget i Alseda

På 1950-talet arbetade Göran Ljungström åt sin far på Ljungströms Svarveri som låg strax intill stationen i Alseda. Man levererade då bland annat blomsterspaljéer och trädjur med godståget. En kväll var Göran på dans, där träffade han Bibbi sin blivande hustru och för henne berättade han att han tidigare under dagen varit med djur på stationen. Hon trodde då han var bonde som hade djur att sköta, ända tills de träffades nästa gång och han berättade då att han med godståget hade han sänt prydnadsdjur såsom älgar, giraffer, elefanter och sebror m.fl. Djuren var dekorerade i cellulosafärger förpackade i kartonger som sedan skickades med godståget.

Prydnadsdjur från Ljungströms Svarveri i Alseda

Lars-Göran Dahlströms minnen från Holsbybrunn Brunnsparken

Tåget var en viktig länk för verksamheten på Hälsobrunnen i Holsbybrunn. Det var inte så vanligt som nu att alla familjer hade bil. Tåget stannade vid den vackert byggda anhalten, och vaktmästaren Erik Svensson tog hand om gäster och bagage. Sedan blev gästerna som en stor familj och det är just hemresan och avskeden som jag minns så väl. Alla gick med och vinkade av vid tåget och det fanns en liten, mycket religiös, man från Nässjö som alltid var med. Vi kallade honom för Himlaper och han sjöng alltid några läsarsånger när tåget skulle gå. En kommer jag ihåg och den började: Hur skall det kännas när vintern nalkas.... Han grät och vinkade med sin näsduk. Tyvärr brann den fina anhalten ner. Jag minns det så väl för vi skulle på skolresa till Visingsö den dagen. Vi såg genom skogen att det brann men trodde då att någon eldade ris. När vi framåt kvällen kom hem var landsfiskal Söderling från Vetlanda på Brunnen och jag och min kusin blev inkallade till förhör. Vi hade ju inget med detta att göra men blev lovade att inte få något straff bara vi erkände att vi tänt på. Det visade sig att det var en son till en av gästerna som tjuvrökt och tappat fimpen i en golvspringa. Det hade väl sett bättre ut om ett par arbetargrabbar tänt på än en från "finare familj".

Ragnvald Alvesunds minnen

Ingvar Letterblads minnen