ÅNGLOKEN

Lok nummer 1 HVETLANDA byggdes som de övriga loken av Motala Verkstad. Det levererades till Sävsjö station 1884 och monterades ihop för att sedan användas som byggnadslok och som första trafiklok på järnvägen. Såldes 1911 till Kavlås Kalkbrott i Västergötland. Skrotades 1955.

Lok nummer 1 VITTALA levererades 1907. Fick senare SJ:s littera N3p nr 3046. Skrotades 1955.

Lok nummer 2 FREDRICH LOTHIGIUS levererades 1884. Sålt till Brevens Bruk 1916. Skrotat 1940. Fått sitt namn efter ägaren till Gölberga Säteri i Skirö.

Lok nummer 2 (namnlöst). Köpt begagnat 1919. För dåvarande Vikbolandsbanans lok 7. Sålt 1943 till Askersund-Skyllberg-Lerbäcks Järnväg. Där fick det nummer SB 2. Skrotat 1955.

Lok nummer 3 STEN STURE. Levererat 1890. Sålt till Kings Bay Kull Company på Spetsbergen omkring 1927.

Lok nummer 4 A.WILH.PETRI. Levererat 1900. SJ:s littera N3p nr 3046. Vårt mest bekanta och enda kvarvarande lok. Det erbjöds som museielok till Vetlanda stad men man ville enligt kulturchefen inte ha något skrot. Det sändes då till lokkyrkogården i Vislanda. Där räddades det 1958 av den kände museiintendenten Algot Andersson i Nässjö och stod tillsammans med ett tågsätt som museilok i Nässjö hembygdspark till 1996 då det återtogs av av Järnvägsmuseet och öveläts till Museiföreningen Anten-Grävsnäs Järnväg som nu rustat upp det till nyskick och när kassan så tillåter skall det göres i körbart skick.

Lok A.WILH.PETRI lastas i Vetlanda för transport till lokkyrkogården i Vislanda.

Lok nummer 5 WILHELM VON SCHWERIN. År 1910. SJ:s littera Kp nr 3049. Skrotat 1955.

Lok nummer 6 (namnlöst). År 1910. Till SJ som littera N3p nr 3047. Moderniserat 1949. Skrotat 1960.

Lok nummer 15 (namnlöst). Köpt begagnat som byggnadslok till Vetlanda-Målilla Järnväg. Köpt från Lidköping-Skara-Stentorps Järnväg. Skrotades direkt efter att banan var färdigställd 1906. Troligen på Hvetlanda Mekaniska Verkstad.

Lok nummer 16. Även det byggnadslok till Målillabanan. Köptes 1905 från Lidköping-Håkantorp Jernväg. Det hade Sveriges längsta loknamn, MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIE. Skylten var med till Vetlanda och kan ses på de bilder vi har från banbygget. Loket såldes sedan till Ödegårdens Kalkbruk AB. Skrotades troligen omkring 1927.

RULLANDE MATERIEL

1884. Den ursprungliga uppsättningen godsvagnar var fyra täckta och 16 öppna alla tillverkade av Hjo Mekaniska Verkstad. 1885. Fem tvåaxliga personvagnar och två resegodsvagnar. 1886. 4 öppna godsvagnar från Kockums. 1887. Byggde man på egen verkstad om två öppna vagnar till täckta på grund av den ökade transporten av havregryn från Petris grynfabrik. Två öppna vagnar byggdes om till kalkvagnar. Fem öppna vagnar kunde förses med skrov för kreaturstransport. 1890. Köptes 10 nya godsvagnar. Hvetlanda Mekaniska Verkstad köpte 10 egna vagnar som förutom egna transporter kunde hyras ut till järnvägen vid behov. 1900 beställdes 20 godsvagnar och de första personboggievagnarna.

Nu hade man en vagnpark om 5 tvåaxliga personvagnar och 4 boggiepersonvagnar, 180 godsvagnar och två postvagnar.

1906. Målillabanans tillkomst. Dessa köpte till att börja med några egna vagnar. En personboggievagn som fick nummer HvMj 500. 12 godsvagnar beställdes och byggdes av Hvetlanda Mekaniska Verkstad, av dem var en täckt resgodsvagn. 1920. Tillkom postvagn, godsfinka och en personboggievagn. Dessutom köpte man en motordressin till banchefen. 1946. Vid förstatligandet fanns det 9 personvagnar, 5 resgodsvagnar och 177 godsvagnar. De båda banorna trafikerades gemensamt men var fortfarande två bolag fram till ombildningen till Hvetlanda Järnvägar. För att förbilliga persontrafiken köpte man fyra rälsbussar och till dem två släpvagnar under åren 1940 till 1946. Alla av Hilding Karlssons tillverkning. De skrotades efter hand under åren 1957 till 1964.

Hv.S.J. 2 Postkupé.